onsdag, september 13, 2006

Osäkerhet blir vardag i samhället - men också i skolan?

Duktiga flickor blir duktiga fröknar. Hur många har jag inte sett som är minutiösa i sina anvisningar till elever. Som vrider ut och in på sig för att ha total kontroll över vartenda andetag i klassrummet. För att inte tala om sin egen undervisning.

Dessa duktiga fröknar regerar främst på F-6-skolor. Friheten är noga kalkylerad och om motsvarande ansvar inte tas blir det en tydlig, väl avvägd konsekvens som dock inte alltid förvarnas utan kan komma tämligen oväntat för eleven. Fröken grips av lätt panik när hon inte har kontroll.

Jag kommer inte bli sån. Tyvärr höll jag på att säga, men jag vet inte om det är tyvärr. Eleverna förväntar sig struktur och planering - varenda kommatecken ska ha ett mål och varenda stavelse ett syfte.

Men så tänker ett varv till och går inte bara på att försöka häva en känsla av underlägsenhet. Jag måste försöka hävda mig - försöka förklara varför min ibland lite oplanerade stil har sitt berättigande. Ja, kanske till och med är av godo.

För få män jobbar med barn. De står helt enkelt inte ut med att vara gisslan i ett kollektiv fullt av duktiga flickor. En man kommer aldrig kunna bli en duktig flicka, hur mycket han än försöker. Det måste finnas några män (som undervisar i teoretiska ämnen) om de ska kunna göra någon skillnad och utöva reellt inflytande (och vars åsikter och idéer inte blir bortsuckade med ett "åh, typiskt män").

Inom näringslivet klagas det över homosocialisering - att män väljer män - men det är minst lika markant bland kvinnor på skolor. Du är okej bara du är som oss. Denna likriktning kan heller knappast vara bra för barnen. Vilken bild av samhället får de genom hur förskolan och skolan fungerar i praktiken? Men en annan kanske för eleven viktigare fråga: Hur undviker vi att dessa duktiga flickor/fröknar reproducerar sig själva?

Kaos är kanske inte eftersträvansvärt, men ska man klara att leva i dagens och framförallt i morgondagens samhälle måste vi klara av att arbeta under osäkerhet. Att leva med osäkerhet lyfts fram som en av de förmågor som lyfts fram i utredningen om gymnasieskolan. Den förmågan lyfts också fram när vi pratar om mångfald och olikhet.

Hur duktiga är duktiga fröknar på att tillåta den förvirring och frustration som känslor av osäkerhet och otydlighet skapar? Risken är att de antingen uppmuntrar sitt eget sätt att hantera osäkerhet (dvs genom att försöka kontrollera omgivningen och pålägga den den struktur som passar just henne), vilket i praktiken innebär att de duktiga fröknarna reproducerar sig själva eller att eleverna inte lär sig att leva med och jobba under osäkerhet.