Det nyliberala gymnasiet är snart här

Jag har inte själv lusläst utredningen bakom den nya gymnasieskolan (SOU 2002:120), men jag lyssnade till en person som har gjort det.

Med utgångspunkt i dagens postindustriella eller postmoderna samhälle behöver våra barn och ungdomar förbereda sig på förändring och osäkerhet. De behöver utrustas med generella förmågor snarare än specifika, nämligen:

• förmåga att lära (och att lära om och att lära nytt)
• kunna söka, bearbeta och kritiskt granska information
• inta en reflekterande attityd
• självständighet
• kreativitet
• flexibilitet
• arbeta under osäkerhet
• förändringsbenägen
• entreprenörskap

Detta är alltså förmågor som man anser att elever behöver för att klara livet i (morgon)dagens samhälle och som skolan ska hjälpa dem att utveckla.

Vilket samhälle får vi då? frågade föreläsaren retoriskt innan han pekade på hur nyliberalismens tankegods genomsyrar utredningen medan den socialdemokratiska idévärlden är borta. I texten återkommer ord som konkurrens, individ, valfrihet, marknad, harmoni, privat ägande, entreprenör. Medan socialdemokratiska honnörsord som gemenskap, demokrati, frihet, jämlikhet, solidaritet, kollektiv, konflikt är frånvarande.

Skolans uppdrag blir att fostra konkurrensinriktade individualister snarare än samarbetsinriktade kollektivister. Kunskapen blir ett redskap för att nå kortsiktiga mål. Attityd står högre i kurs än karaktär.