Smart - matte är det lättaste ämnet att undervisa i

Jag fick frågan vilket ämne jag ska undervisa i.
- Matte, svarade jag.
- Hmm, det är enkelt, sa hon.
- Jasså, svarade jag, är det det.
- Ja, det är ju inte som svenska, du behöver inte planera så mycket och det är inte så mycket arbete efteråt, menade hon.

Denna tjej och många med henne lever i missuppfattningen att härmning är matteinlärningens moder. Det är bara att visa eleverna hur de ska räkna talen och jag är hemma. Det enda jag behöver kontrollera är att de räknar rätt. Och det kan eleverna fixa själva med hjälp av facit.

Jag svarade nåt i stil med att det beror väl på hur man väljer att lägga upp undervisningen, hur jag följer elevernas utveckling och på vilket sätt jag hjälper dem. Då såg hon frågande ut och sa:
- Men du behöver ju inte rätta uppsatser.

Nej, jag behöver inte rätta uppsatser. Är det tänkt att få mig att jubla? Att känna mig priviligierad. Hur kommer det sig att många tror att matte är så enkelt att undervisa i - har du kört i tre år så behöver du inte planera en lektion till under resten av ditt lärarliv. Samtidigt som mattelärare sliter sitt hår över hur de ska hinna med alla elever, hur de ska kunna individualisera undervisningen på lämpligt sätt och möta varje elev där just han eller hon befinner sig.

Jag tror inte att de personer som tycker att matte är sånt lätt ämne att undervisa i förstår vad uppdraget egentligen innebär. För jag kan känna mig ... otillräckelig - hur sjutton ska jag klara av det här?