Mäta och kontrollera - höjer det kvaliteten?

Får vi en bättre skola för att vi mäter den? Får vi bättre måluppfyllelse om vi kontrollerar den noggrannare och oftare?

Erfarna projektledare vet att styra projekten mot de mätbara målen, mot de effekter som man vet kommer att kontrolleras efter projektets slut. Väl medvetna om att andra positiva effekter av projektet är minst lika viktiga, men det är inte utifrån dessa som projektet (och projekledare själv) kommer att utvärderas.

Skolan kommer att styras på samma sätt om man fortsätter att mäta och kontrollera "allt". För det är en orimlighet. Naturligtvis sker ett urval mätpunkter för vilka man skapar mer eller mindre träffsäkra mätinstrument. Sedan behandlar vi resultaten som om de mäter det de ska och att de mäter det som är viktigt. Vilket inte stämmer. Det finns en övertro på mätningar - och jag som trodde att positivismens tid var räknat i och med hermenutiken, symbolismen och postmodernismen. Taylor och "scientific management" biter sig fast, tyvärr, men nu förklädd till "new management".

Det går heller inte att skapa en likvärdig skola bara genom att mäta och kontrollera. Vi kommer inte - och ska heller inte försöka - mäta hur väl skolan fungerar i alla dess aspekter. Av den enkla anledningen att alla mål och uppdrag som skolan har låter sig inte mätas och utvärderas - desto viktigare blir det då att urvalet av mätpunkte roch mätinstrument sker på goda och genomarbetade grunder. Skolans uppdrag, exempelvis, att fostra demokratiska samhällmedborgare - hur ska vi utvärdera det? Det går heller inte att fostra elever utifrån ett sådant förhållningssätt där mätning och kontroll står högst på dagordningen - det är då vi får förslag om betyg i ordning och reda.

Att skapa betyg är ett sätt att kompensera för dagens bristande målstyrningsinstrument för fostransuppdraget - ett i mina ögon mycket dåligt styrinstrument som dessutom klingar falskt med den målstyrda "kunskapsskola" som förespråkarna för uppförandebetyg också säger sig företräda. Ett betyg i ordning och reda skulle innebära ren och skär regelstyrning eftersom betyget skulle bygga på en utvärdering av hur väl eleverna kan lyda och följa regler.

Ju mer vi mäter, desto mer kommer vi att styra skolan och undervisningen mot mätmålen - och lämna annat därhän. Att skapa kontrollpunkter är ett sätt för centrala myndigheter att försöka påverka verksamheten indirekt. Är det då inte lämpligare att ta en rejäl diskussion om vad målen och skolundervisningen ska innehålla och ge för effekter, istället för att föra in dessa bakvägen? Och kanske till och med backa något från skenet av att ha ren målstyrning och vara mer ärlig om innehållet i den regelstyrning som ändå blir den reella effekten av mät- och kontrollstyrningen.