onsdag, december 07, 2005

Om att vara motor till omotiverade elever

Jag har - och det kanske en lärare inte ska ha - förståelse för att eleverna inte jobbar på lektionen. Först börjar vi med 50 minuter matte, sedan fortsätter vi med 40 minuter engelska och därefter 50 minuter NO. Och så vidare. Varje lärare vill ha engagemang och koncentration. Och det är inget som kommer på beställning. Så är inte jag funtad och inte eleverna heller. Självklart tryter motivationen emellanåt. (Vad jag däremot tar avstånd från är att dessa elever gärna stör andra.)


Hur kan jag exempelvis motivera eleverna till att göra det som står i boken? Att räkna varje tal? Jag känner mig själv, som lärarstudent, väldigt snärjd och instängd i måsten. Det är inte jag som bestämt att de ska räkna just de här talen, men jag måste ändå försöka få dem att göra det. Eller? Många elever räknar först när man tar en stol och slår sig ned vid sidan om dem. Inte för att de inte kan när de väl gör ett försök, utan för att de av en eller annan anledning inte vill.


I läroplanen står det att eleverna ska ges möjlighet att uppnå uppnåendemålen. Alltså ges möjlighet att. Inte att de ska. Frågan är när jag som lärare fullgjort min plikt och gett eleverna denna möjlighet. När kan jag dra gränsen och säga att resten är upp till eleven?


Hur mycket energi ska jag lägga på elever som saknar motivation? I läroplanen (Lpo94) står också att skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar lust att lära. "Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för undervisningen." Vem skulle vilja ha en skola vars mål är det motsatta - som går in för att döda all lust till att lära?


Det pratas mycket om den luststyrda eleven som inget gör om det inte behagar henne. Att eleven måste roas för att jobba. Sedan finns det andra som menar att elever måste lära sig att ha tråkigt. Vilket bara låter som en kass ursäkt för att inte anstränga sig att göra undervisningen intressant. Fast vi vet allihop att allt inte kan vara kul jämt. Men hur mycket fogande under trista förhållande kan vi förvänta oss av våra elever? Jag är mycket kluven här. Jag ser en motsättning som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera, som jag inte kan balansera.


När är skyldigheten att ge de omotiverade eleverna möjlighet att lära uppfylld? Att jag fungerar som motor för elever utan eget driv tar tid från elever som är mer motiverade att lära - men som nu får stå tillbaka och dessutom bli störda av elever som självmant skiter i skolarbetet.


I slutänden framstår alla som förlorare.

1 Comments:

At 08 december, 2005 17:36, Blogger Marg said...

Jag var inte medveten om att inte vem som helst kunde skirva kommentarer (hm, standardinställningar är kanske inte alltid de bästa ... snart blir jag konspiratorisk) men nu är det möjligt.
Jag ser fram emot fler kommentarer!

 

Skicka en kommentar

<< Home