Lärarstudenter kommer i sista hand

Vi får en rad uppgifter att arbeta med under praktikperioden - uppgifter som kräver tid och engagemang från lärarna på praktikskolan. Tid och engagemang som de inte har.

De prioriterar sin egen undervisning, planering och rättning av elevarbeten, utvecklingsplaner och åtgärdsprogram, administrativa göromål och föräldramöten, för att inte tala om allt elevvårdande och konfliktlösande arbete som upptar stor del av skoldagen. Hur sjutton ska de hinna med mig? Och varför, jag ska ju vara en extraresurs och inte en belastning i arbetslaget?

Självklart finns det inte tid att hjälpa mig med mina inlämningsuppgifter. Det blir bara ytterligare ett dåligt samvete - trots att jag aviserat i god tid vad uppgifterna går ut på och att allt jag vill ha är max en timmes samtal. Trots löften om att det fixar vi så blir det inte så när det kommer till kritan. Och jag får inte det underlag jag behöver för att kunna genomföra kursen.

Och kursansvarig säger att han börjar sätta betyg omedelbart efter det examinerande seminariet, så då måste jag vara klar. Vilket är imorgon. Snacka om bra samarbete mellan teori och praktik, mellan högskola och praktikskola!