Resurssvaga elever valfrihetens förlorare

Blogger misstänkte denna blogg för att vara en spam-blogg. Den starkaste indikatorn var att många länkar gick till samma sajt. Och nu gör jag det igen ...!

Nämligen hänvisar till Dagens Nyheters debatt-sida, favoritsidan för den borgerliga alliansen när de vill kritisera regeringen eller föra ut egen propaganda. Det handlar vanligen om att synas och ta det politiska initiativet. Igår skrev de återigen om skolan och deras skolpolitik, närmare bestämt om friskolors rätt att leva på samma villkor som de kommunala skolorna.

Men hur är det med skyldigheterna? Det vore väl jättebra om fristående skolor kunde få samma skyldigheter att servera lunch, ha skolsköterska och läkare, ha kurator och psykolog. Och lika hög andel behöriga lärare och specialpedagoger som kommunala skolor.

Borgarna och miljöpartiet ursäktar att de inte har samma resurser för att genomföra undersökningar som sossarna i regeringsställning har. Men vilka undersökningar som borgarna + mp hänvisar till när de skriver följande skulle jag gärna vilja veta:

All tillgänglig kunskap säger att friskolor, valfrihet och mångfald bidrar till bättre resultat och utveckling för eleverna i skolan. Friskolorna påverkar många kommunala skolors utveckling på ett positivt sätt, leder till breddning av skolutbudet och fördjupning av skolutvecklingen. Studier tyder på att i kommuner där skolors konkurrens om elever är högre, är också elevernas resultat bättre, till förmån såväl för låg- som högpresterande elever.

Framför allt i ljuset av vad skolverket kommer fram till utifrån sina undersökningar:

Skolsegregationen när det gäller socioekonomisk bakgrund (mätt som andel högutbildade föräldrar) har ökat med ca 10 procent mellan 1998 och 2004. Det finns dessutom tecken på en tilltagande så kallad osynlig skolsegregation vilket innebär att "duktiga" elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, i större utsträckning i dag jämfört med tidigare, söker sig bort från skolor där andelen utlandsfödda elever är hög och/eller där andelen elever med högutbildade föräldrar är låg.

På samma sätt kan mycket väl segregationen inom gruppen utlandsfödda elever ha ökat så att t.ex. nyanlända invandrade elever i större utsträckning hamnar i invandrartäta skolor medan andra utlandsfödda elever som vistats längre i landet söker sig bort från dessa skolor.

Den tilltagande synliga såväl som osynliga skolsegregationen, i kombination med att elever till viss del påverkas av sin omgivning, kan få allvarliga konsekvenser för likvärdigheten i skolsystemet. Det finns sålunda en risk för att elever inte ges samma möjlighet att prestera väl då de i högre utsträckning än förut kan påverkas av sin ovanligt bra eller ovanligt dåliga omgivning dvs. vissa elever gynnas och vissa elever missgynnas. Betydelsen av vilken skola en elev går på har därmed fått ökad betydelse för att förklara en elevs förväntade skolprestation. Skolverket bedömer att likvärdigheten i grundskolan sannolikt har minskat de senaste åren.

All tillgänglig kunskap säger alltså inte att friskolor, valfrihet och mångfald leder till bättre resultat och utveckling för eleverna i skolan. Och därmed faller en hel del av borgarnas och miljöpartiets argumentation. Plus att de framställer sig som icke sakkunniga när de ens inte tar del av myndigheters undersökningar.

Om dessa skolpolitiker verkligen vill göra en insats för landets elever och inte bara vinna röster genom att utnyttja dem, så vore det en fördel om de utgick från elevernas verklighet istället. Vad ska borgarna och miljöpartiet göra för att förbättra situationen för dessa så kallade resurssvaga elever? Genom att ge mer av kommunens pengar till de redan resursstarka? Vilka är det borgarna och miljöpartiet företräder - de resurssvaga eller de resursstarka?