fredag, december 16, 2005

Alla får betyg!

Min handledare var så nöjd - alla åttorna får betyg i matte. Hellre fria än fälla, eleverna som ligger på gränsen blir så nedslagna annars, resonerade hon. Så jag undrade vad som hade krävts för att de skulle få IG. Jag blev noga tillrättavisad. "Det finns inget som heter IG", sa min handledare. "Okej", svarade jag, "ännu icke godkänd." "Nej", korrigerade hon mig, "de får tre streck, de får inget betyg alls."


"Nåväl, vad 'krävs' för att en elev ska bli utan betyg i matte i åttan?"


Det var tyst en stund. Handledaren eller hennes mattekollega tittade på varandra.


"Jag menar, målen är satta för nian. Gentemot vilka mål bedömer ni eleverna så här på hösten i åttan?" preciserade jag.


Handledaren tittade på sin kollega och svarade sedan: "Arbetsplanerna." "Fast de behöver uppdateras", kommenterade hon. Sedan ändrade hon sig: "Målen i läroboken. Nu när alla lärare på skolan kommer att använda samma mattebok borde vi uppdatera arbetsplanerna med målen i läroboken."


Men en annan mattelärare på skolan, han ser betygen före slutbetyget i nian som en prognos, berättar handledaren. Han sätter alltså det betyg som han tror att eleven kommer att gå ut nian med om eleven fortsätter på samma sätt som hittills.


Ja, hur ska man sätta betyg? Jag har inte kommit dit än i lärarutbildningen, så jag känner att jag inte har så stor aning. Men att helt och hållet låta läroboken styra undervisning och betygssättning låter inte klokt.


Min handledare använder proven ur lärarhandledning. I handledningen står exakt hur många poäng som motsvarar G, VG respektive MVG. Fast hon har sänkt gränsen för det lägsta betyget. Och sedan tycker hon ju inte att eleverna behöver redovisa hur de kommit fram till resultatet - för det lär hon ju inte ut. På proven skriver hon sedan tydligt ut vilket betyg som eleven presterat (även för sjuorna varav vissa ser det som att de vet hur de ligger till betygsmässigt). Och dessa provresultat genererar betyget. (De elever som inte når G vid första provtillfället får ligga i hårdträning med extraböcker och arbetsblad för att sedan göra omprov tills de klarar gränsen. Och det har dessa så kallade svaga elever hittills gjort.)

3 Comments:

At 16 december, 2005 22:38, Blogger Håkan Elderstig said...

det är håresande! jag har hört många konstigheter där jag jobbat, men det rörde sig oftast om mindre isolerade missuppfattningar.

ett tips är att läsa på på skolverket.se där finns mycket om betyg. exempelvis: "Likvärdig bedömning och betygsättning".

det sägs att dagens lärarutbildning sysslar för lite med betygssättning. desto större anledning att du läser på lite extra så att du kan hävda dig när du kommer ut.

 
At 18 december, 2005 12:45, Blogger Marg said...

Jag har nu varit inne på Skolverkets sidor om bedömning och betygssättning. Tack för tipset! (Detta är verkligen något min handledare borde känna till - tänkte börja lite fint med bedömningsmatrisen ...)

Men där finns också intressanta frågor och svar om mål och betygskriterier. Där kan man läsa att lokala betygskriterier inte krävs däremot en lokal planering och lokala mål (för åk 8), att eleverna ska veta vilka kunskaper som de förväntas ha för ett visst betyg, att dessa ska vara samma för hela skolan och om oenighet råder mellan lärare måste rektor som pedagogisk ledare gripa in, att eleverna måste veta vilka förutsättningar som gäller, och kanske framför allt:

"Lärarna är skyldiga att informera om på vilka grunder de gör sina bedömningar."

 
At 27 december, 2005 20:55, Anonymous Anonym said...

Ja, hårresande var ordet, sa Bull!
Tyvärr är det du beskriver inte ovanligt. Ett av de stora problemen är att lärarna inte kan betygssystemets uppbyggnad. Kommunerna satsar allt mer på att fortbilda lärarna i det men det är lite sent påtänkt, minst sagt. Jag jobbar med sådana frågor på övergripande nivå. Intressant blogg du har.

 

Skicka en kommentar

<< Home