Lärare kan inte se brister men de kan åtgärda dem

Nationonella prov i lägre årskurser anses behövas - det är många politiker överens om, både höger som vänster. Man kan fråga sig varför?

Sosseledningens förslag om nationella prov i årskurs tre blev nerröstat på partiets kongress igår. Och DN:s ledare idag raljerar över Perssons syn på elever och på skolan. Han sa att "de mest motiverade eleverna ... klarar sig alltid" och DN går i taket. Men när Lasse Liberal sa i princip samma sak så var det ett annat ljud i skällan. Fånigt att inte också ta avstånd från Lasse syn på eleverna.

Dagens Nyheter gör sig till förkäme för kunskapsskolan och hävdar att nationella prov är en nödvändighet.

Provet blir ett hjälpmedel för lärarna och föräldrarna att se hur barnen verkligen klarar sig, och denna klara diagnos behövs för att sätta in åtgärder.

Tror DN på fullt allvar att lärarna inte kan avgöra vilka barn som har svårt för sig i skolan och som kan behöva extra stöd? Att svårigheter i skolarbetet bara kan upptäckas genom nationella prov? Snacka om att såga en hel yrkeskår. Om lärarna är så usla så är det väl fortbildning de behöver - inte fler diagnostiska verktyg?

Ledaren citerar en invändning från västsvenska ombud som på kongressen pläderade mot proven därför att de är "ett väldigt trubbigt instrument som inte ger någon kunskap som inte redan finns". Varvid ledarskribenten utbrister:

Ursäkta. Om denna kunskap redan finns, varför är då så många elever i årskurs fem så dåliga på de nationella proven i svenska, matte och engelska? Om kunskapen om kunskapsluckorna fanns hos lågstadielärarna borde de ju ha täppt igen dem.

Helt plötsligt är lärarna übermenchen som kan åtgärda alla brister bara de upptäcks. Det är ju bara att täppa igen luckorna. Smidigt. Enkelt. Har intenting med eleven att göra. Har heller ingenting med resurser att göra. Det är bara att börja att täppa igen. Ungefär som att fylla ett hål med jord. Men det räcker inte med jord för att något ska växa.

Flera lärare jag talat med tar upp elever till elevvårdskonferenser för att de behöver mer stöd, inte sällan ligger de efter kunskapsmässigt. Lärare är duktiga på att identifiera elever med olika slags behov. Men åtgärder uteblir pga brist på resurser. Lägg pengarna på åtgärder istället för på fler diagnoser.