Om konsten att locka till sig elever

Dagens ledarsida i Dagens Nyheter ifrågasätter skolors profilering. Vad sägs om "hund- och fritidsprogammet"? Eller "global utlandspraktik"? Har gymnasieskolan blivit en nöjesskola snarare än en kunskapsskola? Och som kräver föräldrar med ekonomiska resurser?

DN ifrågasätter också skolminster Baylans kritik av marknadstänket. Enligt DN är skolornas kostnader för marknadsföringen marginell, inte ens en halv promille sett till skolpengen summerad på elevens treåriga skolgång. Å andra sidan skulle gymnasiet med "hund- och fritidsprogrammet" kunna ha två lärare till för de pengar de spenderar på marknadsföring.

Nej, liberala DN kan naturligtvis inte vara kritiska till marknadstänket. Men är det inte det man är? Samtidigt som skolorna ska konkurrera om eleverna så sänker man kunskapsnivån - vilket gör det lättare för eleverna att ta examen och dessutom med bra betyg. Det är inte bara marknadsföringen som blir en konsekvens av gymnasieskolan handlingsfrihet utan även innehållet i undervisningen är ett medel i kampen om eleverna.

Som jag ser det finns det två alternativ. Antingen inskränka skolornas möjlighet att skapa lokala program och lägga upp sin undervisning för att locka elever. Eller förbjuda att gymnasieskolan tar ut avgifter och betona att alla elever oavsett hemförhållanden ska kunna genomföra utbildningen.

Vad gäller marknadstänket som Baylan är så kritisk till så anser jag personligen inte att offentliga medel avsedda för skolan ska användas till marknadsföring. Dessutom marknadsföring som snarare liknar desinformation till en målgrupp som i första hand består av minderåriga elever i årskurs nio - femton/sextonåringar som ska välja sin framtid.