Hårdare krav på gymnasiet lovar borgarna

Har jag hört den förut? Lösningen på problemen i skolan är hårdare tag. Det är den borgerliga alliansens recept, presenterat på gårdagens debattsida i Dagens Nyheter.

Dagens allvarliga brister kan förklaras dels av de stora kunskapsluckor eleverna bär med sig från grundskolan, dels av den likriktning av svenskt skolväsende som socialdemokraterna har genomfört.

Dessa brister ska mötas genom att ställa förkunskapskrav i termer av betyg för att komma in dels på gymnasiet, dels på högskolan. Gymnasiet ska inte vara generellt högskoleförberedande utan ska differentieras i studieförberedande program, yrkesförberedande program och lärlingsutbildning.

Det låter som om eleverna ska få mer valfrihet, men borgarna vill samtidigt förhindra vad de kallar för taktikval av kurser. Fast det sista nämns bara i artikelns ingress så jag kan inte kommentera hur det ska gå till - och borgarna kanske själva heller inte vet det. Jag tror att det nog snarare blir så att kraven sänks för att få en gymnasieexamen. Det inidividuella programmet ska avskaffas. Det ska bli lättare för eleverna att gå ut gymnasiet med godkända betyg. Det behöver inte nödvändigtvis vara dåligt. Vidare ska det bli svårare att komma in på högskolan - även om det borgarna antyder, att alla kurser och program på högskolan har samma antagningskrav, inte är sant. Borgarna skriver också att man i ett senare skede ska kunna komplettera sin gymnasieutbildning för att kunna läsa vidare. Då undrar jag: hur och var ska det ske? Det skriver de inte.

När den förra gymnasiereformen genomfördes och alla program på gymnasiet skulle leda till den allmänna behörigheten till högskolan, möttes den av kritik. De tvååriga yrkeslinjerna togs bort och blev treåriga. Kärnämneskurserna infördes och skulle på pappret vara desamma oavsett program, fast så blev det inte i praktiken. Borgarna vill inte förkorta programmens längd, och det ska fortfarande finnas kärnämnen - obligatoriska kurser och valbara. Så vari ligger skillnaden? Vad är det som är så revolutionerande annorlunda med borgarnas skolpolitik jämfört med exempelvis det som LO vill genomföra (se mitt inlägg från igår)?

Den stora skiljelinjen mellan höger och vänster går vid synen på betyg. Några av de borgerliga partierna har aviserat betyg i grundskolans lägre årskurser. Borgarna vill också införa fler steg i betygsskalan.

Det är ett starkt önskemål från såväl elever som lärare i gymnasiet att få arbeta med fler steg för att få en mer rättvisande betygssättning.

Någon som vet vilken källa de använder sig av? Att fler betygssteg skulle ge rättvisare betyg kan verkligen ifrågasättas med tanke på att dagens betygssystem med tre steg inte kan kvalitetssäkras - till exempel fann skolverket "stora brister i arbetet med kvalitetssäkring av betygen" vid inspektionen av Göteborgs gymnasieskolor. Så, vilken forskning visar att fler betygssteg ger rättvisare betyg?