Den onyttiga kunskapen

... måste också få en chans, skriver Dagens Nyheter på ledarsidan idag (5/9 -05). Hur kan vi veta vilken kunskap som är nyttig och vilken som inte är det? Naturligtvis kan vi inte förutsäga det - det beror på person och situation.

En av de vanligaste frågorna lärare möter är "varför ska jag lära mig det här?" Det är också den svåraste att svara på. Jag vet ärligt talat ofta inte vad jag ska säga. Lärarvänner svarar frankt "därför att du måste". "Jaha", svarar eleven, "men när kommer jag ha användning för det här?" Vilket är en retorisk fråga från elevens sida.

Nyttotänkandet är vida utbrett. Ju kortare framtidsperspektivet generellt är i samhället, desto svårare är det att argumentera ur ett nyttoperspektiv. Inom matematikämnet försöker man göra räknandet intressant och nyttigt genom så kallad vardagsmatematik. Men frågorna man behandlar, typ hur många tapetrullar behöver du köpa för att tapetsera om ditt rum, löser man i vardagen genom att fråga en fackman. Vardagsmatematiken blir konstruerad och paradoxalt nog världsfrånvänd. Plus otroligt ointressant.

Nej, fram för kunskap som vi idag inte kan se den praktiska nyttan av! För att citera DN:s ledare:

Vi behöver ett generösare samhällsklimat och ett mindre inskränkt nyttoperspektiv. Utan en sådan förändring förblir ”kunskapssamhället” mest en floskel.

Men frågan om skolans uppgift i första hand är att förmedla kunskaper (i den traditionella meningen som DN hävdade igår) finns det all anledning att återkomma till ...