"De duktiga klarar sig nog ändå"

Nu ska Lasse praktisera som lärare. Om detta är enda sättet för folkpartiet att få kunskap inifrån skolan, är det tragiskt. Självklart finns det andra medlemmar inom partiet vars erfarenheter och kunskaper om skolan vida kommer överskrida det som Lasse kan tänkas lära sig under sin praktik. Antingen vill man inte lyssna på dessa personer eller så är partiet så toppstyrt att endast idéer från högsta ledningen hörsammas. Att Lasse ska praktisera som lärare handlar inte om att generera idéer om hur skolan kan förbättras. Det är inget annat än ett PR-jippo.

Folkpartiet vill införa en "Läsa-skriva-räkna-garanti". Det låter toppen! Som blivande mattelärare är jag också nyfiken på exakt vad som ska ingå i denna garanti och hur den ska utkrävas. Vilka räknekunskaper ska Emil och Elin ha när de säger adjö till fröken på försommaren i tredje klass?

Jag blir dock lite bekymrad över det synsätt som basuneras ut på helsidesannonserna i dagens tidningar. Garantin, står det, "går ut på att sätta in hjälp i tid till elever som behöver det. Inte för de duktigaste elevernas skull, de klara sig nog ändå."

Det lilla ordet "nog" ställer till det. Det ger en känsla av att vi chansar och ser vad som händer. En skola där barn som nått ett visst kunskapsmål lämnas vind för våg vill vi naturligtvis inte ha, och jag hoppas att det inte är det som avses. Att de inte ska behöva betala med mindre uppmärksamhet, minskad stimulans och färre utmaningar. Det bådar heller inte gott för den sociala och emotionella utvecklingen hos eleverna.

Eller så vill folkpartiet att vi ska återvända till tiden före 1940, då ord som "nog" inte var osäkerhetsmarkörer utan visade att man var säker på sin sak. Den som vill ha tillbaka 1930-talets skola räcker upp en hand.